Stockholm var underbart .

Stockholm har varit underbart. Men så fort jag klev innan för dessa dörrar här hemma och inser att här betyder man ingenting, - stängdes lyckan av.

Så nu ligger man här i sängen och ser samma sak som man gjort i två år. Man vet att det har funnits någon slags lycka, kärlek, människor som hälsat på, vänner som dykt in för att säga hej osv.

Nu är det bara grått och trist. Ensamt.
Fan så jag saknar allt. Mina vänner.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0